Trägen vinner – vadå?

Jag skulle nästan kunna dra till med att kalla det en fars, om det inte var så att det epitetet antyder ett humoristiskt innehåll. Sverige har nu, tredje gången gillt, satt Jamil Burhan på ett plan för tvångsavvisning till Eritrea, och det är just denna envetna envishet från regeringens sida som upplevs som farsartad; en känslokall och tragisk sådan.

Eritrea är ett land där omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter sker; mest uppmärksammat i Sverige, den långa tiden och de få framstegen till trots, är kanske Dawit Isaak som nu suttit fängslad i snart 2400 dagar. Dock måste man inte vara regeringskritisk journalist fänglas utan rättegång och utsättas för övergrepp i Eritrea – därav de varningar som från flera håll förts fram i Burhans fall. Allt från specifika uttalanden om Burhan och hans situation, till de generella rekommendationerna från FN:s flyktingorgan UNHCR om att länder inte bör skicka tillbaka människor till Eritrea på grund av den risk det innebär. (Och just i detta fall skickas Burhan inte ”tillbaka”, eftersom han medborgarskapsmässigt verkar sitta i kläm mellan Eritrea och Saudiarabien). Alla uttalanden och varningar har dock uppenbarligen gjort inför döva öron.

I konventionen mot tortyr, till vilken Sverige är en part, finns ett klart och tydligt förbud för konventionsstater att utvisa en person till ett land i vilket ”det finns grundad anledning att tro att han skulle vara i fara för att utsättas för tortyr” (artikel 3.1). Här finns alltså till synes utrymme för hårklyverier om huruvida det faktiskt förekommer just tortyr (som termen i definieras i konventionen) i Eritrea (svaret är ja), om man inte från början har en människosyn som gör att man hellre friar än fäller. MEN, det är slöseri med tid som i stället borde läggas på att beakta artikel 3.2. Denna utgör ett tillägg till ovanstående, för att bedömmandet av förekomsten av tortyr inför verkställande av denna typ av handlingar ska göras med ett bredare fokus:

För att fastställa huruvida sådan anledning föreligger (alltså risk att utsättas för tortyr, reds anm.), skall de behöriga myndigheterna beakta alla hänsyn av betydelse, vari i förekommande fall även skall inbegripas förekomsten i den berörda staten av ett konsekvent handlingsmönster av grova, uppenbara eller talrika kränkningar av de mänskliga rättigheterna. (Min fetning, förstås).

Om det råder inget tvivel, och det borde således vara otvetydigt att vad regeringen och Migrationsverket nu verkställer är fel. De borde de själva vara smärtsamt medvetna om. Till exempel besvarade justitiedepartementet, enligt DN, kritik från FN-håll rörande detta fall på följande sätt:

Bland annat påpekades att en utlänning inte får skickas till sitt hemland om man befarar att han där kommer att utsättas för dödsstraff, tortyr eller andra omänskliga straff. Man ska heller inte skicka tillbaka en person som riskerar förföljelse i hemlandet.

Någon mer än jag som ser viss diskrepans mellan åtaganden och resonemang å ena sidan, och faktiskt agerande å den andra?

Första avvisningsförsöket av Jamil Burhan avbröts innan planet hann lyfta. Andra försöket flög man honom till Eritrea, bara för att på plats upptäcka att de minsann inte ville ta emot honom utan giltigt eritreanskt pass; bara att vända hem igen. Sedan dess har han suttit häktad, fram till igår då man slutligen verkställde utvisningen (kanske hade man faktiskt lyckats med alla praktiska detaljer nu, så regeringen slutligen kan bli av med honom).

Denna process är för det första, ur ett enkelt medmänskligt perspektiv, rent förkastlig; det finns gränser för hur en människa förtjänar att behandlas. För det andra går det alltså emot FN:s och andra organisationers uppmaningar; Sverige bevisar åter igen en ivrig vilja att fortsätta nedmonteringen av det i allmänhet goda rykte vi brukar förknippas med, och därmed också alla eventuella incitament att någon gång känna stolthet över att vara ”svensk” (ja, ni vet det där förhatliga begreppet som de förhatliga Sd grundar hela sin politik på men inte kan precisera (sidebar)). Och, för det tredje strider det alltså mot våra folkrättsliga åtaganden.

Allt detta leder osökt till frågan: varför är den svenska regeringen så angelägna om att verkställa utvisningen? Låt oss hoppas att Jamil Burhans advokat har fel när han om Jamil säger:

Han är en försökskanin i ett politiskt spel. Man är beredd att offra en person för att se om det kan gå bra för honom. Går det bra blir det massavvisningar av eritreaner från Sverige.

Dessvärre finner jag det spontant inte otroligt att det finns åtminstone något korn av sanning i detta uttalande. Någon potentiell vinst måste väl regeringen och Migrationsverket ha i sikte när de ändå anstränger sig så pass för att negativt utmärka sig som enda land i Europa som väljer att mot sin vilja skicka människor till Eritrea. Kanske skulle ett föregångsfall för smidigare förfaranden framöver vara en sådan vinst. Om så är fallet är det, mer än något annat, verkligen under all kritik. Och fallet Agiza och Al-Zeri har tydligen inte gett någon som helst resonans i regeringskansliet, trots den stora internationella uppmärksamhet och kraftiga kritik det orsakade. Minnet är bra men kort?

Avslutningsvis blir den mänskliga trångsyntheten hursomhelst inte mer flagrant än i uttalandet från Bromma flygplats säkerhetsansvarige, angående de aktivister från Ingen människa är illegal som tagit sig in på flygplatsområdet i ett försök att stoppa planet:

Klipper man hål i staketet så är det en kriminell handling. Vi ser mycket allvarligt på det som har inträffat.

Well, det är olagligt, för att inte nämna fruktansvärt, omänskligt, omoraliskt och pinsamt, att avvisa människor till länder där de riskerar att ustättas för övergrepp, och jag ser förbannat jävla allvarligt på det som har inträffat.

_____

Fler länkar: Amnesty, SvD, SvD.

____________________
Andra bloggar om: , , , , ,

Annonser

9 kommentarer

Filed under Uncategorized

9 responses to “Trägen vinner – vadå?

  1. LArs

    Det är ju märkligt att inte svenska polisen kan agera som resten av världen och muta mottagande tjänsteman i Eritrea. Då hade farsen och kostnaderna varit över för länge sedan.

  2. David

    …och den svenska statens agerande hade varit ännu lite förkastligare. Fast det är klart, om ”resten av världen” gör det så är det ju ok.

  3. LArs

    Förkastligt att kräva av någon att följa lagen? Ja det kan man ju tycka men det blir inte rätt för det.

    Uppbär man inte skäl att stanna i Sverige befinner man sig här olagligen och skall sonika förpassas ur landet, svårare än så är det inte.

  4. David

    Det jag här i kommentaren menade var förkastligt var ju ditt mutningsförslag, vilket knappast kan sägas följa någon lag.

    Ang ditt andra påstående: i den mån du läste mitt inlägg märkte du måhända att jag inte diskuterade Migrationsverket fyra år gamla beslut att inte bevilja Jamil Burhan asyl i Sverige. Det jag diskuterar, och opponerar mig emot, är det faktum att man nu försökt (och lyckats) verkställa sagda avvisningsbeslut, vilket strider mot Sveriges folkrättsliga antaganden (bl.a. genom tortyrkonventionen. se inlägget). Jag väger visserligen in vissa generella medmänsklighetsaspekter, vilket tydligt den punkt där du och jag är uppenbart oense, men det ändrar inte det faktum att Sverige bör följa de lagar de bundit sig till.

  5. LArs

    Men ditt antagande att det strider mot tortyrkonventionen ger vid hand att du sitter inne med information som varken Migrationsverket eller regeringen har.

    Uppenbarligen eftersom beslut finns, anser våra rättsliga instanser att tortyrrisk/dödstraffrisk mm inte föreligger.

    Medmänsklighetsaspekter har föga med realpolitik att göra. Det finns trots allt en anledning att din lön går till hyra och mat och inte 100% till all världens behövande. Dessutom minskar ju länders möjligheter att rätta till sig om alla bara sticker därifrån.

    Nåväl, vi kommer aldrig komma överens så i all äkta välmening säger jag hej då och önskar lycka till med bloggandet.

  6. David

    Nej, jag menar helt enkelt att asylansökan har behandlats som en separat instans, och att det är först nu vid verkställandet av detta beslut som situationen i Eritrea gör att tortyrkonventionens bestämmelser blir aktuella och bör beaktas. Och det handlar om information som regeringen och Migrationsverket i högsta grad har tillgänglig.

    Ja, rimligen kan avvisningen tolkas som att vårt rättsväsende inte bedömer att det föreligger någon risk för Burhan. Det är intressant i ljuset av andra instansers rekommendationer, och det i inlägget nämnda faktum att utbredd förekomst av MR-kränkningar ska räknas in – det vill säga inte enbart renodlad (enligt definitionen) tortyr. Att sådana kränkningar förekommer är väl dokumenterat. Alternativen verkar alltså stå mellan att vårt rättsväsende tolkar befintlig information skevt, eller att de helt enkelt struntar i den.

    Tack och hej.

  7. intressant.

    stört att det är aktivisterna som upprör…

  8. Runar Andersson

    “svensk” (ja, ni vet det där förhatliga begreppet som de förhatliga Sd grundar hela sin politik på men inte kan precisera (sidebar))

    Hur vore det att inte ljuga så mycket?

    http://www.sverigedemokraterna.net/nyhet.php?action=fullnews&id=847

    Svensk är den som har en helt övervägande svensk identitet, och som av sig själv och av andra svenskar uppfattas som svensk. Partiet gör dock en tydlig åtskillnad på nationstillhörighet och medborgarskap och menar att alla svenska medborgare skall ha samma rättigheter och skyldigheter.

  9. David

    Du hänvisar till precis samma sak som jag, och det innehåller ingen som helst substans. Därav är det ingen lögn.

    På vilket sätt kan det du citerar faktiskt sägas precisera vem som är svensk? Det leder i stället bara till idel nya frågor. Termen ”svensk” ska är för sin definition beroende av termen ”svensk identitet”. Problemet är att termen ”identitet” i sin tur också behöver preciseras innan den är användbar (är också denna term beroende av andras uppfattningar? och vilka är dessa andra? och hur vet man vad deras uppfattningar är? och om ”de andra” inte alla tycker likadant? osv). Vi behöver således alltså precisera en term som förutsättning för att kunna precisera en annan term, som förutsättning för att bedöma andras uppfattning av denna person, som förutsättning för… osv. Runtruntrunt.

    I inlägget ovan hänvisade jag till Sven Elanders resonemang kring just detta. Jag citerar därifrån igen, för han fångar det hela bra:

    ”Det går naturligtvis inte att göra någon tydlig och rättssäker uppdelning mellan olika folkgrupper utan att blanda in rasbiologi, något som SD lämnat bakom sig i den officiella retoriken. Följaktligen tvingas man ta till en flummiga cirkelargument och ducka för alla följdfrågor. […] Om det inte går att avgöra vem som är en äkta svensk så blir det ju orimligt att bygga en politik på uppdelningen mellan svenskar och invandrare.”

    Gott så, i mitt tycke.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s